Vi tänker inte helt rationellt när vi är rädda och en effekt är att vi desperat söker efter information som dämpar vår oro. Stort informationsbehov och grusat omdöme bildar en perfekt grogrund för den som vill odla desinformation och ägna sig åt informationspåverkan.
”There’s no room for facts when our minds are occupied by fear”
Exakt hur informationspåverkan används, vem som är avsändaren och vem som är den egentliga målgruppen är ibland svårt att se. Men oftast är syftet att skapa osäkerhet, misstro till myndigheter och mellan människor, att underblåsa rädslor. Att helt enkelt underminera tilliten i vårt samhälle och i vår demokrati. I många fall sprids det som tips och råd (utan faktabas) på sociala medier i all välvilja. Men det får negativa effekter genom att skapa förvirring och underminerar myndigheternas trovärdighet.
Påverkansoperationer och COVID-19
Sveriges Radio berättade häromdagen hur falsk information om coronaviruset sprids och skapar förvirring. De berättar också att EUvsDisinfo, en del av EU:s utrikestjänst, sedan utbrottet i kinesiska Wuhan har identifierat 70 olika fall av desinformation som kommer från ryska nyhetssajter och fått spridning.
Ett exempel på vilken effekt kombinerade informationspåverkanstekniker kan få är de attackerade bussarna i Ukraina för två veckor sedan. Sex bussar med evakuerade ukrainare och kineser från Wuhan utsattes för stenkastning och våldsamma protester av uppretade folkmassor. Någon hade spridit ett falskt e-mail från det ukrainska hälsoministeriet som påstod att de evakuerade var sjuka med COVID-19, något som var desinformation. Det är oklart vem som låg bakom e-mailet, men faktum är att få av de som arresterades i samband med oroligheterna var från regionen, utan tillresta. Förutom stenkastning och skräcken för de evakuerade blev resultatet att presidenten fick resa dit och Ukrainas hälsominister sätta sig i karantän tillsammans med de drabbade för att bevisa att de var ofarliga.
