Att möta informationspåverkan

Vi tänker inte helt rationellt när vi är rädda och en effekt är att vi desperat söker efter information som dämpar vår oro. Stort informationsbehov och grusat omdöme bildar en perfekt grogrund för den som vill odla desinformation och ägna sig åt informationspåverkan.

Exakt hur informationspåverkan används, vem som är avsändaren och vem som är den egentliga målgruppen är ibland svårt att se. Men oftast är syftet att skapa osäkerhet, misstro till myndigheter och mellan människor, att underblåsa rädslor. Att helt enkelt underminera tilliten i vårt samhälle och i vår demokrati. I många fall sprids det som tips och råd (utan faktabas) på sociala medier i all välvilja. Men det får negativa effekter genom att skapa förvirring och underminerar myndigheternas trovärdighet.

Påverkansoperationer och COVID-19

Sveriges Radio berättade häromdagen hur falsk information om coronaviruset sprids och skapar förvirring. De berättar också att EUvsDisinfo, en del av EU:s utrikestjänst, sedan utbrottet i kinesiska Wuhan har identifierat 70 olika fall av desinformation som kommer från ryska nyhetssajter och fått spridning.

Ett exempel på vilken effekt kombinerade informationspåverkanstekniker kan få är de attackerade bussarna i Ukraina för två veckor sedan. Sex bussar med evakuerade ukrainare och kineser från Wuhan utsattes för stenkastning och våldsamma protester av uppretade folkmassor. Någon hade spridit ett falskt e-mail från det ukrainska hälsoministeriet som påstod att de evakuerade var sjuka med COVID-19, något som var desinformation. Det är oklart vem som låg bakom e-mailet, men faktum är att få av de som arresterades i samband med oroligheterna var från regionen, utan tillresta. Förutom stenkastning och skräcken för de evakuerade blev resultatet att presidenten fick resa dit och Ukrainas hälsominister sätta sig i karantän tillsammans med de drabbade för att bevisa att de var ofarliga. Läs mer om händelsen här →

Höj skyddet mot att bli påverkad i organisationen genom att:

• Ge hela organisationen korrekt fakta och myndighetsinformation för att stärka motståndskraften och kunskapsnivån internt.
• Förbereda din organisation med kunskap om hur man upptäcker och identifierar informationspåverkan så att ni kan möta den med korrekt information,
• Skapa nätverk inom organisationen så att ni lättare kan upptäcka om någon försöker påverka er,
• Skapa nätverk med andra organisationer så att ni får större kraft att upptäcka och motverka,
• Se över era sårbarheter och gör en analys av era viktigaste målgrupper.

Hör av dig till oss om du vill lära dig mer eller veta mer om våra erfarenheter av att utbilda och öva organisationer i att upptäcka och identifiera informationspåverkan. Du kan läsa mer om att upptäcka och möta informationspåverkan i Handbok i att möta informationspåverkan från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), (finns också i engelsk översättning). Läs mer hos MSB →

Externa resurser

Handbok i att möta informationspåverkan från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) (finns också i engelsk översättning):

Att möta informationspåverkan – Handbok för kommunikatörer

Eller ta del av ett utmärkt material från UK Government Communication Service här:

Resist – Counter-disinformation toolkit

Till sist: Det finns bekräftad information om COVID-19 och om vad myndigheterna gör. Du hittar den via www.krisinformation.se