Svenska myndigheter och företag möter ökade krav på beredskap i ett osäkrare omvärldsläge. Totalförsvar handlar om att förstå sin roll och kunna upprätthålla samhällsviktiga funktioner.
– Man måste gå från planer till faktisk förmåga, säger Patrik Thunholm, expert på totalförsvar på 4C Strategies.
Totalförsvar förknippas ofta med myndigheter och militärt försvar. Men i praktiken omfattar det en betydligt bredare krets av aktörer. Kommuner, regioner, energibolag, transportföretag, livsmedelsproducenter och många andra verksamheter har alla en viktig roll i Sveriges samlade beredskap.
– I grunden handlar totalförsvar om att förstå sin roll i Sveriges samlade beredskap. Det gäller myndigheter, regioner och kommuner – men också företag som levererar samhällsviktiga tjänster, säger Patrik Thunholm.
Det förändrade säkerhetsläget har gjort frågorna mer aktuella än någonsin. Kriget i Ukraina, cyberangrepp, informationspåverkan, störningar i globala leveranskedjor och erfarenheterna från pandemin har visat hur snabbt samhällsviktiga funktioner kan sättas under press.
Planer måste prövas i praktiken
Samtidigt räcker det inte att ta fram policys, riskanalyser och beredskapsplaner. En stor utmaning är att omsätta dokumenten i verklig operativ förmåga.
– Många organisationer har bra planer, men de har inte alltid prövats i praktiken, säger han.
Därför blir övning, utbildning och samverkan centrala delar i beredskapsarbetet. Genom att pröva planer i praktiken kan organisationer förstå sina kritiska beroenden, träna beslutsfattande under press och bygga relationer med andra aktörer innan en kris inträffar.
– Totalförsvaret bygger på att många aktörer kan arbeta tillsammans. Det kräver övning, tydliga kontaktvägar och förtroende innan krisen inträffar, säger han.
Gemensam förståelse för läget skapar bättre beslut
För att stärka förmågan kombinerar 4C Strategies expertstöd, metodik och digitala verktyg. Företaget hjälper organisationer att arbeta systematiskt med riskhantering, kontinuitetsplanering, krisledning och övningsverksamhet.
En viktig del är att skapa en tydlig bild av läget och struktur för samverkan. När många aktörer måste fatta beslut samtidigt krävs en gemensam förståelse för situationen för att undvika felprioriteringar och fördröjningar.
På längre sikt handlar motståndskraft om att göra beredskap till en naturlig del av verksamheten.
– Man kan ha världens bästa plan, men när krisen väl inträffar ser verkligheten nästan alltid annorlunda ut. Det som avgör utfallet är människors förmåga att anpassa sig och agera, säger Patrik Thunholm
