Intervju med Louise Ask Holmberg, konsult vid 4C Strategies nordiska verksamhet

Ett modernt totalförsvar, tillsammans blir vi starka

sector-military
Den försämrade säkerhets- och försvarspolitiska situationen har återaktualiserat behovet av ett välfungerande totalförsvar. Vår tidigare förmåga att ha ett starkt totalförsvar har monterats ner under lång tid, men vilken utmaning står vi inför när den ska byggas upp igen? Vi har träffat Louise Ask Holmberg, konsult och ansvarig för affärsutveckling kring totalförsvar på 4C Strategies, och diskuterat nuläget och vad vi har framför oss

Louise, varför pratas det så mycket om totalförsvar just nu?

– 2014 väcktes vi ur den eviga fredens sömn som en följd av Ukraina och annekteringen av Krim. Det kan tyckas att vi borde ha väckts ur den sömnen redan 2008 när ryssarna påvisade både vilja och förmåga kopplad till kriget i Georgien, där man genomförde bland annat en av de svåraste militära operationerna som går att göra, nämligen landstigning vid kust – med samverkande mellan marin, armé och flyg. Det var en förmåga som ingen trodde att de hade, men de lyckades ganska bra med den operationen. Där borde vi ha vaknat, men det gjorde vi inte. Men 2014 vaknade vi i alla fall och vi har definitivt vaknat under 2021/2022.

2014 väcktes vi ur den eviga fredens sömn som en följd av Ukraina och annekteringen av Krim.

Framförallt så ska människor uppfatta att totalförsvarsuppbyggnaden är något som är viktigt. Vi behöver skapa en kultur som bär det här framåt. Du kan ha världens bästa processer, system och organisation, men om inte folk tycker att det här är viktigt är det sak samma. Så den absolut viktigaste totalförsvarsuppgiften är att bygga upp försvarsviljan. Utan försvarsvilja har vi ingenting.

Vad skiljer totalförsvarsarbetet från krisberedskapsarbetet?

– I krisberedskapsarbetet brukar man tala om samhällets skyddsvärden: liv och hälsa, demokratiska fri- och rättigheter, samhällsfunktionalitet, ekonomi och miljö – och så har vi nationell suveränitet. I en samhällsstörning i fredstid är alla skyddsvärdena att betrakta som jämbördiga och man ska ta hänsyn till allihop, men i en situation med höjd beredskap går den nationella suveräniteten före. Utan en nationell suveränitet har vi ingen kontroll över de andra skyddsvärdena, för då är det någon annan som bestämmer exempelvis vilka fri- och rättigheter vi har i vårt land.

Vilka aktörer har ett åtagande att efterleva?

– Bland annat alla Sveriges 290 kommuner och 21 regioner. Kommuner och regioner ska bland annat ha en säkerhetsskyddschef som ser till att organisationen efterlever den nya säkerhetsskyddslagen i alla dess komponenter och man ska ha påbörjat arbetet med att ta fram en krigsorganisation med tillhörande beredskapsplaner för hur man hanterar de situationer man förväntar sig kan dyka upp vid en höjd beredskap eller ett krig.

MSB har tagit fram tre vägledningar för vilken analys man ska göra av verksamheten vid utvecklingen av sin krigsorganisation: en för centrala myndigheter, en för kommuner och en för regioner. Vissa delar av verksamheten kommer behövas prioriteras vid höjd beredskap, medan behovet av andra verksamheter kommer att minska. En del verksamheter kommer också kunna läggas åt sidan för att de inte är prioriterade. Det finns en logik i det såklart, frågor kring nya lekplatser kan man lägga åt sidan under den tid som kriget pågår och gymnasieskolor kanske man kommer stänga för att istället använda lokalerna för att hantera inrikes flyktingströmmar.

Inrikes flyktingströmmar är inte något som det talas om så mycket.

– Nej så är det. Och inrikesflyktingar är inget vi har resurser tilldelade för. Vi har inget migrationsverk för svenskar som är på flykt inom landet. En sådan situation hamnar antagligen på socialförvaltningen och omsorgsförvaltningen i den kommun som drabbas av flyktingvågen. Det här är en av många analyser som behöver göras.

Och dessa analyser behöver man hjälp med?

– Ja, och det är en relativt omfattande process. Respektive verksamhet inom till exempel en kommun inleder med att genomföra en verksamhets­analys utifrån krigets planeringsförutsättningar. Sen tittar man på vilka resurser man är i behov av. Finns dessa resurser inom den egna organisationen eller behöver man ta in externt stöd? Har man därefter resurser över kan dessa resurser göra nytta någon annanstans i organisationen.

Det är ett ”pusselspel” som måste göras idag. Och idagsläget görs detta ännu inte inom ramen för befintliga processer, till exempel i risk- och sårbarhetsanalysarbetet. Kommuner i Mälardalen har till exempel inte i sitt pågående beredskapsarbete planerat för det faktum att det kan komma 50 000 flyktingar från Stockholmsregionen i händelse av ett krig.

Används vår mjukvara Exonaut i det här arbetet på något sätt?

– Ja, alla de här aktörerna ska utbildas och övas och där kan man få stort stöd av Exonaut. Vidare kan Exonaut fungera som analysstöd i krigsorganisationsplaneringen och behovsanalysarbetet. När vi tittar på vilka krisberedskapsförmågor vi behöver ha för att hantera en större samhällsstörning, behöver vi även ta ett steg till och identifiera vilka förmågor man behöver ha kopplat till höjd beredskap och det civila försvaret. Exonaut är ett förmågeutvecklingsverktyg som stöttar med att planera, utbilda, öva och följa upp dessa förmågor.

I krisberedskapsarbetet brukar man tala om samhällets skyddsvärden: liv och hälsa, demokratiska fri- och rättigheter, samhällsfunktionalitet, ekonomi och miljö – och så har vi nationell suveränitet. I en samhällsstörning i fredstid är alla skyddsvärdena att betrakta som jämbördiga och man ska ta hänsyn till allihop, men i en situation med höjd beredskap går den nationella suveräniteten före. Utan en nationell suveränitet har vi ingen kontroll över de andra skyddsvärdena, för då är det någon annan som bestämmer exempelvis vilka fri- och rättigheter vi har i vårt land.
Louise Ask Holmberg

Om vi kommer tillbaka till begreppet totalförsvar, hur är det uppdelat?

– Totalförsvaret består av två delar: det militära försvaret och det civila försvaret. Att stödja det militära försvarets förmågeutveckling har 4C Strategies gjort sedan vi grundades. Det fortsätter vi göra nu i det nya totalförsvarskonceptet. Även nu när Försvarsmakten gått från att göra insatser internationellt till att främst försvara Sverige territoriellt.

Sveriges krisberedskap har utvecklats under lång tid, men mycket återstår att göra. Vi har centrala myndigheter, 290 kommuner och 21 regioner, så det är en väldigt stor mängd aktörer och ett komplext arbete vi i Sverige har framför oss.

Vad består komplexiteten av?

För att förstå omfattningen kan man läsa om de 5 typfallen som tagits fram av FOI på uppdrag av MSB. Typfall 4 handlar om det som man på 80-talet kallade för ”Det strategiska överfallet”. Redan då hade man räknat ut att ingen kommer vilja invadera och ockupera hela Sverige utan man vill ta delar av Sverige i ett annat syfte. Det är inte särskilt långt att läsa, men om man börjar fundera över vad det innebär för ens egen organisation eller kommun förstår man komplexiteten.

Varför måste vi börja med det här jobbet nu?

Det finns en vägledning från MSB som ger ett antal rubriker för vad man ska tänka på. Även överenskommelserna mellan SKR och MSB säger att kommuner och regioner ska ha påbörjat utvecklingen av sin krigsorganisation innan 2022. Det är däremot inte sagt vad ”att ha påbörjat utvecklingen av sin krigsorganisation” konkret innebär, men kommuner är en komplex verksamhet. Bara Uppsala kommun har 27 förvaltningar och bolag Stockholms stad har nästan 50, så det är ett jättearbete vi har framför oss.

Just nu är mycket fokus på säkerhetsskydd inklusive informationssäkerhet och cybersäkerhet och det är väldigt viktigt, men jag är helt övertygad om att mycket av arbetet måste fokuseras på att medvetandegöra, det vill säga den mänskliga delen i ekvationen.

Avslutningsvis, vilka råd har du för hur man ska komma igång och hur man ska tänka?

– Det här är ett omfattande utvecklingsarbete som tar lång tid. Först och främst, säkerställ förankringen av arbetet i högsta ledningen. Det är ett långsiktigt och omfattande förändringsarbete som ska till och det kommer du inte att ro i land om du inte har det klart och tydligt förankrat det uppåt.

Vi på 4C Strategies har både metoder och erfarenhet av att stötta i alla delar av en totalförsvarsplanering. Den mer praktiska delen består av träning, där vi skräddarsyr er utbildnings- och övningsverksamhet och genomför scenariobaserade övningar inom kris och höjd beredskap, så kallat ”krigsspel”. Vi kan även stötta med planering av er krigsorganisation och krigsplacering samt analyser av kritisk infrastruktur och kartläggning av kritiska resurser till totalförsvaret.

Fler nyheter och artiklar

Message sent

Thank you
Your message has been received. We will get back to you as soon as possible.

Thank you!

You are now registered.

Download pack

Photo credits

License

Choose size
  • Original image
  • Large image (2900px)
  • Medium image (1920px)
  • Small image (1024px)
DOWNLOAD

Get in touch

Book a demo

    Get in touch

      Message sent

      Thank you
      Your message has been received. We will get back to you as soon as possible.

      Message sent

      Thank you
      Your message has been received. We will get back to you as soon as possible.

      Message sent

      Thank you
      Your message has been received. We will get back to you as soon as possible.