preloader

Sammandrag av frukostseminarium 24 september 2019 "Kina – handelspartner eller säkerhetshot?"

Den 24/9 2019 stod 4C Strategies värd för ett fullsatt frukostseminarium under rubriken ”Kina - handelspartner eller säkerhetshot”. Kina är Sveriges största och viktigaste handelspartner i Asien och svenska företags export till Kina uppgår till omkring 60 miljarder kronor per år. Finns det anledning att vara vaksam eller är rädslan för Kina överdriven?

Generalmajor Gunnar Karlson, fd chef för Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten betonade särskilt utmaningen att balansera ekonomiska och säkerhetspolitiska intressen. Gunnar framhöll även att Kinas verksamhet kan påverka både privata och offentliga organisationers säkerhet, samt hur företag och myndigheter bör förhålla sig till den nya verkligheten.

4C Strategies vd Mikael Grape inledde med att citera SVD:s näringslivsbilaga: ”Teleoperatörer i Sverige har avtal med Huawei”. För några år sedan skulle det kanske varit inledningen på ett lite torrt pressmeddelande från ett multiinternationellt företag, idag är det brännande säkerhetspolitik. Mikael beskrev även 4C Strategies olika erbjudanden inom ramen för exempelvis informationssäkerhet, totalförsvar och säkerhetsskydd.

Gunnar inledde med att belysa att under hans år som chef för Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST)  förflyttade sig Kina från att vara ett marginellt säkerhetspolitiskt problem för ett land som Sverige, till att vara något som alla pratar om. Kina är både handelspartner och ett säkerhetsproblem och det är det som gör särdeles intressant. Det går inte att låta bli att förhålla sig till Kina.

Ett stort tack till alla hade möjlighet att komma på detta i hög grad aktuella föredrag. För er och för er och er som tyvärr missade eventet följer här ett sammandrag av Gunnar Karlsons anförande.


Sammandrag av frukostseminarium 24 september 2019 Kina – handelspartner eller säkerhetshot?

Gunnar fördjupade sig i två block. Dels gav han en egen bild av vad Kina egentligen vill, och vilka de politiska målen är. Utifrån det diskuterade Gunnar kring fem ämnesområden där den kinesiska viljan och det kinesiska agerandet direkt påverkar Sveriges säkerhet och svenska intressen.

När Gunnar generellt säger Kina syftar han på den kinesiska regimen och inte det kinesiska folket. Och vad regimen vill är inte på något sätt en hemlighet. Som många andra totalitära stater så är den ganska tydlig med sina mål.

Ett bra exempel på detta på senare år är den omtalade lagstiftning som tydliggör att kinesiska aktörer, företag och medborgare, är skyldig att följa det som underrättelse- och säkerhetstjänsten säger att de behöver göra. Staten kan, vid behov, kontrollera det den tycker att den behöver kontrollera, vilket inte är samma sak som att man kontrollerar allt, det är Kina alldeles för stort och komplext för.

Gunnar Karlsons syn på vad Kina vill uppnå

  • Vidmakthålla partiets kontroll. Det viktigaste övergripande målet av alla är att vidmakthålla kontrollen. Typiskt för totalitära stater är att det är väldigt bra på ett personligt plan att tillhöra det ledande skiktet och väldigt dåligt att hamna utanför. Därför har människor ett stort personligt intresse av regimens fortlevnad och fortsatta kontroll.
  • Hålla samman den kinesiska staten, inom det kinesiska territoriet. Att se till att staten hänger ihop och att staten på sikt dessutom inkorporerar Hongkong (fullt ut) och Taiwan är också väldigt viktiga politiska mål.
  •  Värna landets säkerhet mot yttre hot. Den kinesiska bilden är att det finns en yttre hotbild mot Kina, som framförallt kommer från USA.
  • Återta sin rättmätiga roll i den globala politiken. Kina har en unik svaghetsperiod om man ser något sekel tillbaka, där Kina har varit marginaliserat ur ett globalt perspektiv.
  •  Vidmakthålla en positiv ekonomisk utveckling. Kina har haft år med en kraftig tillväxt, vilket har gjort att väldigt många människor har fått det väldigt mycket bättre. Det här bidrar naturligtvis till det starka stödet för regimen och ger en ekonomisk makt som kan omvandlas till redskap för att nå de säkerhetspolitiska målen.
  • Utveckla och modernisera sin militära förmåga. Kina minskar volymerna och satsar på teknologi. Tydliga exempel på det är deras omfattande rymdprogram, men också hur man investerar i hangarfartyg, vilket manifesterar den kinesiska viljan att vid behov kunna projicera militär makt på den plats på jordklotet där man tycker att man behöver göra det.
  • Få kontroll över resurser. Resurser som är viktiga för den kinesiska ekonomiska utvecklingen, som råvaror och handelsvägar.

Vad Gunnar Karlson anser att detta har med oss att göra?

Många beslutsfattare i Peking vet knappt att Sverige finns, för det har de ingen större anledning att veta. Men vi blir ändå utsatta för den kinesiska politiken, som många andra länder också blir.

Gunnar tog upp fem ämnesområden som snävar in mot säkerhetsområdet.

  • Underrättelseinhämtning.
  • Andra metoder att komma över kunskap på andra sätt än genom underrättelseinhämtning.
  • Påverkansoperationer.
  • Köp av strategiska resurser.
  • Militär närvaro i vår närhet.

Underrättelseinhämtning och andra klassiska metoder för att komma över kunskap

Så länge Gunnar kunde minnas så har säkerhetspolisen i sin årsbok identifierat de viktigaste främmande underrättelseaktörerna och topp tre-listan består alltid av Iran, Ryssland och Kina. Kina är alltså en av de största aktörerna av underrättelseinhämtning i Sverige. Kina har utomordentlig stora och kvalificerade underrättelse- och säkerhetstjänster, som har som ambition att stjäla hemligheter och använda dem för den kinesiska staten. Fokus för den kinesiska underrättelseinhämtningen i ett land som Sverige är såvitt man kan bedöma framförallt sånt som har att göra med innovation och teknik.

Det är en välkänd kinesisk metod att snabba på utvecklingsprocessen av ny teknik genom att tillgodogöra sig kunskap som redan finns och sen accelerera sin egen utveckling. Men det handlar också om att man intresserar sig för sånt som vi mera traditionellt betraktar som säkerhetspolitisk väsentlig information.

Eftersom Kina har stora och kvalificerade underrättelsetjänster så har de också väldigt många metoder för att kunna stjäla informationen. Primärt är det två aspekter man behöver bekymra sig över. Den ena är cyberspionage eller it-intrång, förmågan att gå in i informationssystem och ur dem plocka med sig hemligheter, helst utan att den som är drabbad av stölden märker att man är bestulen. Här använder Kina ofta metoden att de dammsuger gigantiska mängder information och så gör man analysen efteråt.

Men man ägnar sig också åt underrättelseinhämtning med klassiska metoder som går ut på att rekrytera mänskliga källor. Vi har sett ett trendskifte senaste åren, traditionellt har uppfattningen varit i västliga säkerhetstjänster att man från kinesisk sida i första hand använder etniska kineser som mänskliga källor, men man har i ökande utsträckning visat att man är beredda att rekrytera även människor med annan bakgrund för att arbeta som underrättelseaktör åt den kinesiska staten. Och det finns ingen anledning att tro att den kinesiska staten skulle sänka sina ambitioner vad gäller underrättelseinhämtning, det kostar ganska lite och de har råd.

Påverkansoperationer

Gunnar betonade att Kina har en världsbild som man vill sälja. En mycket tydligt formulerad världsbild som har att göra med värderingar och intressen som i många sammanhang går stick i stäv mot det vi brukar kalla liberala värderingar. Och man gör ingen hemlighet av att eftersom man har rätt vill man gärna övertyga andra om att vi ska ändra på våra väsentliga uppfattningar och istället börja tänka och tycka som i Kina. Och man lägger stora resurser på att påverka uppfattningar och tänkande i länder över hela världen. Det finns inrättningar för detta, den mest kända strukturen kallas Enhetsfronten. En inrättning helt under kontroll av det kinesiska kommunistpartiet, som har filialer i alla länder som man tycker är intressanta och som påverkar åsiktsbildningen och världsuppfattningen i det landet.

Man gör det genom lobbyism, mer eller mindre öppet. Det finns också inslag av vad Gunnar kallar för skamlös propaganda, många har säkert sett Youtubeklippen med kineserna som förpassades ut från lobbyn på något vandrarhem och satt och grät på gatan, och oavsett vad som är sant eller inte så är det intressant hur man från kinesisk sida valde att utnyttja den här informationen för att skapa en anti-svensk bild och sätta press på svenska myndigheter.

Gunnar påpekade att vi ofta pratar om turismen som något positivt med Kina och man är mycket medveten i Peking att för många länder är den kinesiska turismen en väldigt viktig inkomstkälla. Sydkorea har utsatts för hot på detta tema, där man i princip säger ”är ni inte snälla så kommer det inga kinesiska turister till er”. Och är man Kina kan man ju säga så, som kan kontrollera vart kinesiska turister åker och inte åker.

Allra mest slående är kanske de direkta aggressiva påhopp från kinesiska myndigheter, till exempel kinesiska ambassaden i Stockholm, som riktas både mot media, enskilda och myndigheter. Ett nyligt exempel var väldigt skarpa uttalanden från kinesisk sida mot Kurdo Baksi, den svenska debattören och skribenten som har tagit ställning på ett sätt som misshagar den kinesiska regimen, och då smyger man inte med detta utan man gör helsidesannonser istället och talar om hur fel han har. Här kan man ju konstatera att vi de senaste åren sett en kraftig ökning av den här typen av öppen kinesisk påverkan som tydligt syftar till att vi helst ska tycka på ett sätt som de föredrar att man ska tycka, och om vi inte gör det så åtminstone agera i deras intressen. Vi lär få se mer av detta.

Köp av strategiska resurser samt militär närvaro

Ytterligare en aspekt av hur Kina påverkar vår säkerhet handlar enligt Gunnar om köp av strategiska resurser, där man vill få kontroll över sådant som är viktigt för den kinesiska handeln och välståndet. Gunnar fick frågan i sitt tidigare jobb som chef för MUST om det har någon betydelse om ett kinesiskt företag äger Gävle hamn och svarade att om de bara äger hamnen i Gävle så kan Sverige nog leva med det. Men det går ju en gräns någonstans och börjar man få kinesisk kontroll över hamnen i Göteborg, som är Nordens största importhamn och strategiskt viktig Sverige, Norge och Finland så har vi ett riktigt allvarligt problem. Även om de kinesiska drivkrafterna här primärt är ekonomiska snarare än säkerhetspolitiska, så hänger de ihop.

Kontrollen över vår infrastruktur menar Gunnar är något som vi måste vara väldigt noga med. Svensk lagstiftning som gör att staten har sista ordet i den här typen av frågor är också på gång. Den nya lagstiftningen kom fram på grund av risken att ryska intressen skulle köpa svenska hamnar och flygfält till exempel. Lagstiftningen gör att det inte är en enskild kommun som har sista ordet i vad kinesiska staten ska få göra eller inte, utan det är svenska staten som gör det, väldigt välkommen utveckling menar Gunnar.

Gunnar fortsatte med några ord om kinesisk militär närvaro. Vi har ju de senaste åren sett två exempel på kinesiska flottbesök i Östersjön. Ur ett strikt militärt perspektiv är det ointressant, ett enskilt kinesiskt örlogsfartyg gör varken till eller från för den säkerhetspolitiska miljön i Östersjön.

Men det har varit väldigt viktigt för Kina och det har vi också sett i hur Kina har marknadsfört de här aktiviteterna. Då är poängen för Kina att visa att de kan vara närvarande med deras militära resurser på den plats på jordklotet där de tycker att de behöver vara. Det finns inget ställe som inte skulle kunna bli föremål för kinesiska militära aktiviteter, vid behov. Det finns inga anledningar att tro att vi ska se mycket mer av den typen av kinesiskt agerande, för vi kommer säkert ha något kinesiskt örlogsbesök i Östersjön då och då. Framförallt för att visa USA att det inte finns något som heter amerikansk bakgård och att Kina kan vara med om Kina vill.

Vi kommer inte att komma ifrån den här utmaningen mellan det positiva och negativa när det gäller Kina under överskådlig tid, utan vi måste bara hantera det med öppna ögon. Gunnar poängterade igen att man måste skilja på Kina, kinesiska staten och kineser. Det här handlar inte om någon uppfattning om kinesiska människor eller det kinesiska folket, utan om den kinesiska staten, för det är den som är problemet för oss.

Och som före detta chef för Militärens underrättelse- och säkerhetstjänst avslutade Gunnar karakteristiskt med att runda av genom att ”öppna för frågor och kommentarer på det nu sagda, eller varför inte kommentarer på det osagda, det kan ju ibland vara lika intressant.”

Läs mer om informationssäkerhet

Följ länkarna nedan för mer information om hur 4C Strategis kan hjälpa er organisation att stärka informations- och cybersäkerheten och skapa en mer robust organisation.

Message sent

Thank you
Your message has been received. We will get back to you as soon as possible.

Thank you!

You are now registered.

Download pack

Photo credits

License

Choose size
  • Original image
  • Large image (2900px)
  • Medium image (1920px)
  • Small image (1024px)
DOWNLOAD

Get in touch

Book a demo

I agree to be contacted for the purpose indicated above, and to receive information about 4C Strategies’ products, services and events. To learn more about how 4C Strategies process data, please read our privacy statement.

Get in touch

I agree to be contacted for the purpose indicated above, and to receive information about 4C Strategies’ products, services and events. To learn more about how 4C Strategies process data, please read our privacy statement.